OM ATT TRÄFFA SIN FÖRLÄGGARE FÖRSTA GÅNGEN
Att träffa sin förläggare första gången tyckte jag var nervöst. Vi hade bokat ett möte och jag visste att vi skulle samtala om en hel del saker gällande min bok. Det kändes pirrigt när jag var på väg dit och trots att jag inte hade sovit mycket var jag full av energi. Det snurrade i huvudet på mig och medan jag plumsade i snön i de minutrarna det tog att gå från tåget till förlaget poppade ideerna i huvudet. Jag visste att hon hade en plan på vårt möte och jag kände mig öppen för hennes önskningar på mitt manus.
Nytt är utvecklande
och nytt är bättre.
Två hjärnor som stirrade på ett ord som måste bort och ersättas av ett annat bättre ord kom fram till ett bättre resultat. En hjärna som ska hitta en bra synonym kan lätt fastna. Det var så det kändes. Tillsammans utvecklade vi boken till det bästa resultatet.
En förläggare är inte en människa från en annan planet. Åtminstone inte min. Varm och trevlig, bjöd på kaffe och visade stort intresse i vad jag tyckte om olika saker gällande min bok. Vi pratade om marknadsföring, omslag, boksläpps-fest och redigerade ännu en gång min text tillsammans.
Efter flera timmar begav jag mig ut is nön igen. Lite rikare och ännu mer energisk. Att träffa förläggaren var en mycket trevlig erfarenhet.