male but it's not much of a death heading. You can VigRX Is vigrx plus safe
Tisdag 21 maj 2013

Kategorier

159 post(s)
20 post(s)
123 post(s)
6 post(s)
22 post(s)

Bloggare

dkar
8 post(s)
Anna Hansson
10 post(s)
Edgrenskan
18 post(s)
MajaL
9 post(s)
Gästbloggen
7 post(s)
raphanus
19 post(s)
Yohannah
2 post(s)
Maria Bokdebutant
46 post(s)
zusan
6 post(s)
slogan utbildning marknadsföring muntlig tradition manus Frans G. Bengtsson mörka ungdoms böcker könsneutralt pronomen uppslagsverk hon skönlitteratur Tage Danielsson kungens skandalbok matporr reform encyklopedi mässa hawaiiska författare deiktisk sångtext ord " humor Esaias Tegnér musik östgötska estniska Harrisburg världsspråk Sovjetunionen blogg skrift Dansfeber releaseparty Skribenter kommunikation han Michael B. Tretow dåtid erotisk konst måttsord förtryck studera hen norska bokkontrakt kultur Povel Ramel erotisk litteratur höginkomsttagare identitet tjänstledig maskin barndomsminne Östeuropa 22 tjejer hjärnsläpp envägskommunikation radikal radio AI Vuxenlitteratur Skrivprocess dator läsning latin William Shatner Nationalencyklopedin Cirkeln dialekt betydelse porrfilm skriva böjning 9-12 år World Wide Web erotik social klass kollektivtrafik bibliotek robot Nordisk familjebok va bokmässa Barnböcker tecknade serier digitala böcker läskunnig apparat pronomen Den motvillige monarken makt Debutant lånord instrumentalis Stellan Engholm tvetydighet Egenutgivarna dialog lingua franca politik esperanto jul vårmässa signering läsplatta porr pedagogik poesi pornografi språkval sociala medier Ludwig Zamenhof historia finska ungerska klass matpornografi Babel Internet Norrköping hemsida kulturkrock releasefest Linköping nutid diktatur etymologi reklam egen utgivning ungdomsbok Om sannolikhet catch phrase lätt-lästa böcker etymologisk skiljetecken språkbruk hit semikolon första person lexikalisk lucka Wanted betydelseinflation blackout konservativ definition stavning metod Vilda Västern låna tolkningsföreträde tredje person reklamspråk turkiska minne översättning kreativt skrivande Jamie Oliver färskvara sex spinnerskan kinesiska social status järnridå barndom mynewsdesk folketymologi Henri Vallienne Karin Boye Bok Dikt grammatik jobb böjningsform engelska socialpornografi Mikael Niemi lexikalisk journalistik danska Östermalm Novell WWW lexikaliska luckor schlager svenska skriftspråk Putte aktuell läskunnighet "Sann historia inlärning språk förlag uttal artificiell intelligens socialporr åsikter deixis

Självklart har vi en blogg på Bokdebutant. Vår blogg består av flera bloggare och därför kommer många olika ämnen upp. Vill du blogga hos oss? Du kanske är en bokdebutant eller en skribent eller bara intresserad av litteratur och att få säga din åsikt. Kontakta oss: blogg@bokdebutant.se

Se inlägg taggade catch phrase Prenumerera på feed
1 Kommentar

Vår tids lingua franca

Nu bor jag i Sverige - svenskans hemland. Om jag vill köpa kläder här, kan jag gå till en affär som heter någonting med weekday. Om jag vill äta hamburgare, kan jag gå till en restaurang, vars namn innehåller ordet king, och om jag vill ha kaffe kan jag uppsöka ett etablissemang som ståtar med ordet house i sitt namn. Det är engelska som verkar gälla om man ska marknadsföra sig i Sverige idag.

Engelska är förstaspråk för bortemot 400 miljoner människor. De flesta som bor i till exempel Sverige har nog dock det språket som andraspråk, och därför spelar det en underordnad roll i samhället. Hur moderiktig och internationellt gångbar engelskan än blir, ligger svenskan på lur under ytan. Jag tror nämligen inte att det är en ren tillfällighet att etablissemang i Sverige heter saker som weekday, king och house. Orden är ju ganska lika sina svenska motsvarigheter veckodag, kung och hus, och detta faktum gör att säkert många svensktalande relaterar till sin svenska när de ser de engelska orden. Den engelska som syns i det offentliga rummet i Sverige är alltså inte sällan genuint engelsk, utan man skulle kunna säga att det är en engelska anpassad för Sverige.

I början av året var jag i Tallinn. Jag gick in på köpcentret Solaris vid Estonia-allén. Liksom i köpcentrum i Sverige skyltade man där på engelska. Jag flanerade förbi butikerna NS King och Just See, och så skrattade jag inombords. I förstone ser ju de där namnen engelska ut, men jag kom på att de nog riktar sig specifikt till estnisktalande konsumenter. Det är nog ingen tillfällighet att just en skoaffär väljer att kalla sig någonting med king i Estland, för det estniska ordet "king" betyder mycket riktigt sko. Och Just See är ett alldeles utmärkt namn på en presentbod i Estland, för dess namn, utläst på estniska, betyder just det här, alltså "Titta bara, just det här är vad du är ute efter, du som går där och flanerar och vars pengar vi vill åt".

De här dolda dubbeltydigheterna och nationsspecifika associationerna når sällan fram till dem som råkar ha engelska som förstaspråk, samtidigt som vi som bor i länder där engelska främst är ett andraspråk kanske inte alltid tänker på att vi ofta svänger oss med en engelska som lever i något slags symbios med ett annat språk. Tänk på det nästa gång ni går ut och shoppar - det kan finnas dolda dubbeltydigheter där ni minst anar det!

Linus Ganman
språkbloggare