male but it's not much of a death heading. You can VigRX Is vigrx plus safe
Lördag 18 maj 2013

Kategorier

159 post(s)
20 post(s)
123 post(s)
6 post(s)
22 post(s)

Bloggare

dkar
8 post(s)
Anna Hansson
10 post(s)
Edgrenskan
18 post(s)
MajaL
9 post(s)
Gästbloggen
7 post(s)
raphanus
19 post(s)
Yohannah
2 post(s)
Maria Bokdebutant
46 post(s)
zusan
6 post(s)
kinesiska instrumentalis Skrivprocess tredje person han Egenutgivarna socialpornografi tolkningsföreträde bokkontrakt hit William Shatner ord artificiell intelligens reklam metod reklamspråk Nordisk familjebok egen utgivning sociala medier Nationalencyklopedin Debutant hjärnsläpp Michael B. Tretow 22 tjejer WWW Wanted erotik etymologi pronomen reform Babel östgötska envägskommunikation Norrköping Mikael Niemi mörka ungdoms böcker Dikt Esaias Tegnér lexikaliska luckor bokmässa dialog skönlitteratur utbildning färskvara låna porr deiktisk lätt-lästa böcker järnridå AI uppslagsverk digitala böcker Povel Ramel tjänstledig läskunnig hemsida Bok åsikter Karin Boye barndomsminne Putte identitet stavning radio Östermalm Cirkeln sångtext apparat blackout pornografi releasefest Om sannolikhet hon Dansfeber Ludwig Zamenhof tvetydighet Östeuropa vårmässa politik mässa Stellan Engholm språkval hawaiiska Linköping folketymologi signering första person dialekt mynewsdesk betydelseinflation Den motvillige monarken Frans G. Bengtsson lexikalisk makt 9-12 år dator sex lånord poesi konservativ marknadsföring Novell hen erotisk konst världsspråk kungens skandalbok danska matporr social klass matpornografi erotisk litteratur pedagogik ungdomsbok blogg svenska definition Vilda Västern läskunnighet bibliotek Internet böjning barndom Henri Vallienne robot journalistik World Wide Web jobb dåtid Barnböcker inlärning turkiska latin historia "Sann historia lingua franca minne måttsord skriftspråk förtryck Sovjetunionen skrift norska ungerska radikal finska klass aktuell social status esperanto språkbruk studera manus jul grammatik författare kollektivtrafik porrfilm catch phrase könsneutralt pronomen lexikalisk lucka läsplatta Jamie Oliver förlag schlager Tage Danielsson kulturkrock diktatur etymologisk estniska slogan böjningsform kreativt skrivande betydelse engelska kultur spinnerskan encyklopedi skiljetecken maskin releaseparty socialporr Vuxenlitteratur skriva uttal muntlig tradition tecknade serier musik deixis läsning språk nutid Skribenter " humor va översättning semikolon kommunikation höginkomsttagare Harrisburg

Självklart har vi en blogg på Bokdebutant. Vår blogg består av flera bloggare och därför kommer många olika ämnen upp. Vill du blogga hos oss? Du kanske är en bokdebutant eller en skribent eller bara intresserad av litteratur och att få säga din åsikt. Kontakta oss: blogg@bokdebutant.se

Se inlägg taggade klass Prenumerera på feed
4 Kommentarer

Dialekt och identitet

Ja ha vare me göteborgare, stockholmare... Ja ha vare me alla, va. Ja mena, ja le... ja eh, ja eh, ja ha åkt litte överallt, va. Men ingenstans har jag hört någon be om ursäkt för sin egen dialekt. Inte förrän jag steg in på en bar i Linköping och började prata med en kvinna, som genast hörde att jag inte kommer från Östergötland.

Språk är inte bara meddelelsemedel, utan även identitetsmarkörer. Språk handlar alltså inte bara om vad man säger, utan även om hur man pratar. Och om man pratar som de flesta som får vara med och bestämma eller som de som har mycket pengar, då blir man - i alla fall i mångas ögon - själv som en som får bestämma eller har pengar. Våra olika språkmelodier är starkt förknippade med bilder och föreställningar om hur vi är som personer, hur vi klär oss och hur mycket vi tjänar. Om någon säger "rött vin" med ett r som närmast låter som begynnelseljudet i den franska romantiska lilla frasen je t'aime och ett i som för tankarna till en humlas surrande, ja, då är det kanske en del som tror att denna någon gärna bär päls, har en liten mops och bor i en paradvåning på Östermalm i Stockholm, samt att denna någon, naturligtvis för att detta med själva pälsen och paradvåningen ska vara möjligt, har mycket pengar. Surrande r och i:n luktar tydligen i somligas näsborrar stora pengar. Min teori är dock att det inte är språkljuden i sig som reglerar en dialekts töntighet eller styrkan i dess lukt av pengar. Surrande i:n har man ju även på andra håll i Sverige än på Östermalm i Stockholm, utan att de för den skull lockar dit arbetstillfällen eller större vägprojekt. 

Jag vill inte tro att gemene man går runt och tänker på sin egen dialekt för jämnan. Förhoppningsvis är gemene man upptagen med väsentligare saker. Ibland dyker ändå frågorna om födelseort och social status upp. I april 1995 var jag i Göteborg och deltog i en hjälpaktion för Angola, och träffade där på en kvinna, som utan blinka kungjorde att hon kom från Läuliåo. Jag kunde själv inte låta bli att le, för så vackert hade jag aldrig förr hört någon infödd lulebo tala. Men hon försäkrade att hon var född och oppavoxen i Läuliåo och hade bott där i heila sitt läiv. Sådana här små lustiga händelser upptar sällan långa stunder i våra liv. Vi kanske skrattar lite lätt åt varandras dialekter, men sedan brukar kommunikationen fortsätta ganska friktionsfritt och sättas av för helt andra ämnen.

Men så kom den där dagen då, den 10 juli 2009. Jag hade varit på Hultsfredsfestivalen och var på väg hem, men stannade till i Linköping för att gå på dejt. På kvällen uppsökte jag en bar och började där tala med en dam i min mors generation. Hon var ute och svingade några bägare med sin särbo och sina söner. När jag tog till orda, förstod hon genast att jag var en utsocknes man, och reagerade genom att på oklanderligt linköpingsmål säga "Ja, jag ber om ursäkt för min töntiga dialekt". Uppenbarligen föreställde hon sig inte att hennes mål luktade lika mycket makt och pengar som mitt.

Jag kanske slår in öppna dörrar, men jag känner att jag vet för lite om varför just östgötskan har ett sådant vanrykte. Visserligen var den där kvällen i Linköping den enda gången jag hört någon be om ursäkt för sin dialekt, men inte så sällan hör jag människor säga att det tycker att just östgötskan låter töntig, ful eller bonnig. Jag är helt säker på, att om tillräckligt många pälsklädda mopsägare på Östermalm talade som man talar i Östergötland idag, då skulle östgötskan ha varit upphöjd till riksspråksnorm, och en del människor som hungrar efter status skulle anstränga sig för att låta som östgötar. Men någonstans i historien tog kapitalet en annan väg genom landet och gjorde en annan dialekt till den vissa kanske helst härmar i sin strävan att framstå som mäktiga och rika.

Om jag själv ska utnämna något till det vackraste och klokaste som har sagts på svenska, ja, då blir det nog Tage Danielssons monolog Om sannolikhet. Och det är ju ingen tvekan om var Tage Danielsson kom ifrån.

Linus Ganman,
språkbloggare